ag vet att jag bara gnäller över hur trött jag är hela tiden men det är något sjukt med det. Idag hade jag ju en sån otrolig tur (ironi) att jag vaknade fem minuter över fyra igen. Blev speciellt lycklig när jag inte heller idag klarade av att somna om.
Kände mig någorlunda pigg fram tills dess att jag skulle gå ur bilen och lämna Egon till dagmatte. Då var det som någon dränerat mig på all energi. Jag orkade inte stå och snacka lite småskit under tiden jag lämnade honom utan rusade ut i bilen för att få sitta igen.
På väg till jobbet var det enda jag tänkte på att jag skulle komma fram så fort som möjligt så jag kunde sova några minuter innan jag började jobba. Givetvis dök det upp hur många långsamma idioter som helst som stal sömntid från mig på vägen.
Eftersom jag inte stod och snacka med dagmatte var jag på jobbet 20 minuter innan jag skulle börja. Kan inte nog förklara hur skönt det var att fälla bak sätet, blunda och halvsova den tiden.
Med hjälp av det har jag klarat mig igenom första halvan på dagen men nu efter lunch håller jag på att säcka ihop igen. Klarar inte av att producera fina texter till utredningen. Det går bara inte. Längtar efter att lägga mig hemma och sova en stund innan jag åker vidare till landet och sover.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar