Helt plötsligt känns det mer verkligt. Fick brev från landstinget idag och jag har tid för kejsarsnitt den 26 april. Det är bara 92 dagar kvar säger klockan på armen som räknar ner tiden. 92 dagar, det är ju liksom ingenting. Om 92 dagar har jag skurit upp hela (eller i varje fall lite av) magen och är mamma. Det är ju helt sjukt. Jag. Mamma. Hur kunde det hända.
Skönt att jag fick som jag ville med tiden i varje fall, har ju lite svårt när det inte blir som jag tänkt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar