Var helt enkelt tvungen att springa ner på stan och inhandla objektet för min förälskelse under mer än en veckas tid. Nu börjar jag känna mig lycklig igen. Köpte en present till pappa också så att det inte skulle kännas lika ångestfyllt. Menar för mig själv att jag ju ändå var tvungen att gå ner på stan och shoppa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar